Foto: SHOOTMEAGAIN Peter Ortvik, Nikon D2X

>>>   Vi hittade alltid på lite speciella saker. Jag tog en svart sopsäck hemifrån och fyllde den med allt möjligt som jag inte behövde. Saker som: kläder, smink, sportprylar och prydnadssaker. Jag hade en åldersintegrerad klass, 7-12 år och det stod ha matematik på schemat. Jag bestämde mig för att vi skulle ha affär, så eleverna delades in i olika affärs-lag som fick köpa, sälja och räkna %-tal, beroende på vilken ålder de var i.

Eleverna ville aldrig sluta, de tappade kontakten med skolkänslan och började nästan tro att de drev affärer.
Mitt ”mission” var alltid att ge eleverna självförtroende genom sådana aktiviteter, något jag själv alltid saknade i skolan. Med självförtroende och självkänsla är det mycket lättare att ta in kunskap.

Skulle du kunna tänka dig att åter doppa tårna i musikbassängen eller måste du fokusera helt på smyckena för att tas på allvar av den marknaden?
- Nej då, jag vill gärna göra flera olika saker amtidigt, annars kan jag lätt bli uttråkad, behöver mycket stimulans. Det företag jag driver, har under senaste halvåret expanderat, så jag behöver all tid till det just nu.
Däremot ligger det musik och väntar på att jag skall få loss lite mer tid och då kommer den att få ta plats ordentligt.                  >>>

Hur ser Michaelas förhållande till sport och idrott ut?
- Jag skulle nog egentligen blivit idrottskvinna. Har alltid haft sport, träning och idrott högst på listan men när jag kom med i Army, tonades det snabbt ned. Jag fick inte träna då, det fick inte synas att jag var vältränad.
Min talang ligger på det explosiva planet, var mycket snabb på 60 och 100 meter och gillade explosiva lagidrotter som handboll och volleyboll. Jag har väldigt svårt att ”leka idrott” än idag. Hoppar jag med, är det näst intill med döden som insats…hehehe. Här ryker naglar och allt. Det var av den orsaken jag tackade nej till ”fångarna på fortet” då jag jobbar så mycket med händerna och inte kunde riskera något just då. Däremot var jag ned i ”Stjärna mot stjärna” och fick goda vitsord för min insats. Arrangörerna blev lite knäckta när ”Den blonda glamourdockan” gick in och kämpade hårt.

Det var kul att spela en sådan roll i Army, att få lämna sin egen identitet och ”spela spelet”. Det gör det ännu roligare att få visa sina riktiga sidor när det gäller.

Frontface något ombyggda standardfråga till alla artister:
Om du fick tillverka ett smycke till valfri kändis/artist, till vem skulle
det vara och vad skulle det bli?
- Det blir absolut Marilyn Manson, ”skräckrockaren”.
Jag kan inte säga exakt hur det skulle se ut men det blir en dubbelbottnad design, något farligt och kraftfullt, lite ”vasst”, om du förstår. Inte något som till form och figur är för ”obvious” utan något som kan ge flera olika känslor. Istället för att förstärka de vägar som känns som de han skulle ta, skulle jag försöka nå samma mål på ett annat sätt, om du förstår.                 >>>

Visst finns det tid för lite nöjen också. Det var så här Michaela och Frontface redaktör Ortvik kom överens om att göra det här reportaget.
Lika kul som på 70- och 80-talet...BOOGIE!

Reportaget fortsätter på nästa sida, klicka på högerpilen >>>