Nr 1 2009
Sid 17b
Foto: Frontface.se  Nikon D300.

I grund och botten är jag musikant, gillar att spela med ett band, nu skulle jag alltså ställas i framkant, bli en soloartist, vilket naturligtvis var en kul utmaning. Jag vill ju inte sjunga till backing-tracks utan helst alltid spela live.”

Vilken levande eller död artist skulle du helst vilja göra en duett med?

”Oj då, jag tror det blir Aretha Franklin. Ringer du och fixar det?”

Absolut! När det gäller låtarna på ditt album, har du något speciellt du vill ta fram?

När jag kom hem från skolan, tog jag fram LP-skivorna och lyssnade hur låtar var uppbyggda, analyserade vad det var som gjorde att jag gillade vissa låter mer än andra.”

När började du ”pilla” med egna låtar?

”Det var ganska tidigt. Jag fick en gammal synth när jag var 11 och när kompisarna var på disco, satt jag hemma och pulade med min musik. Första publika framträdandet var i mellanstadiet, i 6:e klass. Vi hade en show i skolan och där hade jag gjort en låt på synthen, som jag spelade i matsalen…hahaha.”

Det är ju ett stort steg fram till att få göra en egen platta. Hur har du lyckats få det att gå ihop, att få tid och ekonomi att gå ihop?

”Jag har stått för tiden och Brian Hobbs har fått fram pengarna, det är skönt när någon tror helhjärtat på en. Vi träffades redan 1997 via MCA (det som idag heter Universal publishing). Jag hade hört talas om Brian, som bland annat skrivit låtar som spelades i P3. Som glad 18-åring skickade jag i väg mina två första demolåtar och skickade iväg dem till dem olika förlag.

Dagen efter ringde två av dem, vilket inte är vanligt i branschen, där man helst vill ha en helt färdig produkt i handen. Träffade båda och fastnade för MCA. De föste ihop mig med Brian Hobbs och det blev lite olika stickspår som tog över en period, lite låtar till Australiensiska Idol och även annat. Kände att jag började tappa glädje och gnista, så jag satte mig ner för att hitta tillbaka till vad som fick mig att komma igång från start.

När känslan infann sig igen, beslöt vi att ”nu är det dags, nu gör vi en platta”. En del låtar var skrivna tidigare, en del skrevs vid denna tidpunkt.
I grund och botten är jag musikant, gillar att spela med ett band, nu skulle jag alltså ställas i framkant, bli en soloartist, vilket naturligtvis var en kul utmaning. Jag vill ju inte sjunga till backing-tracks utan helst alltid spela live.”

LÄSARTÄVLING:
Vinn ett av fem signerade album
"This Is Life" med Andreas Aleman
 

Läsartävling:

Allt du behöver göra, är att svara på frågan nedan.
Maila ditt svar till mail@frontface.se senast 15 mars 2009.
Glöm inte bifoga hela ditt namn och hela din postadress,
annars är ditt bidrag ogiltigt. Märk mailet "Andreas A "

Fråga:
Vilken typ av musik innehåller Andreas Alemarks album
"This Is Life"?
1. Jazz Fusion
X. R & B
2. Soul-Funk

”Det är ju mest uptempolåtar på plattan men det finna även några softare och en av dem är ”Along The Rivers Of Time”, som betyder mycket för mig. Stilen skiljer sig lite från det övriga materialet. Visst gillar jag uptempo men ballader ligger mig nog ändå närmast till hjärtat.
Hade själv ett antal sådana ”Andreas Heartbreak-kassetter” i min tidiga ungdom, så det har väl följt med i tiden…”

Det får bli avslutningen på intervjun.
Är det så att du som läsare råkar få syn på namnet Andreas Aleman på en affusch eller annons i kvällspressen, ta dig tid att besöka spelningen med honom och bandet.
Vi tror att soul-funken är på väg tillbaka, mycket tack vare artister som Andreas.

LÄSARTÄVLING:
Besök Andreas Aleman på www.andreasaleman.com eller www. eidolon.se
Missa inte spelningen på FASHING den 23 januari.
Info om biljetter m.m. finns på Andreas hemsida ovan.