Foto: Filmbolaget
och mycket franskt
 |
 |
 |
 |
Inledningsvis kan det det vara bra att veta om att filmen "Coco, livet före Chanel" inte är en glamourös moderulle med modellfyllda catwalks och "ääälskling-klyschor".
Vi får istället följa den legendariska designern Coco Chanel från tiden på barnhem, via en orolig uppväxt med knappa förhållanden, genom en slumpartad sejour som ofrivillig hålldam hos en stormrik hästuppfödare ända in i de första versionerna av Coco som uppskattad men omvälvande designer.Att filmen är fransk, gör naturligtvis att man slipper en hel del onödig glättighet och istället får en kraftig dos av stormiga känslor, envishet och nyansrikedom, som säkert hade gått förlorad i en Hollywoodproduktion.
Troligen har man kanske dämpat Coco Chanels excentricitet en smula, för att inte klampa in och repa hennes helgonlika designerstatus i hemlandet men det är imponerande viken oerhörd research och vilket samarbete man fått till med modehuset Chanel och tidigare designerkollegor.
Filmens foto är charmant, ljus och vinklar ger en närhet och
ovanlig ”vara med på plats”-känsla. Mest imponerande av allt är dock Audrey Tautou, som spelar Coco Chanel. Hennes ögon lever ett eget liv under hela filmen, som hon dessutom kedjeröker sig igenom. Hon är i sin roll envis som en åsna och kommer undan med ett uppförande som skulle renderat de flesta andra en spark i baken och ett ”adieu”, på ett sätt som bara imponerar just på grund av hennes ögons sätt att leda hennes handlingar.
Det kommer att skrivas spaltkilometer om ”Coco, livet före Chanel”, så vi hoppar över information om regissör, intervjuklippen från informationsbladen vi fick vid pressvisningen och konstaterar att filmen är vacker, intressant och mycket fransk.
För dig som ändå är ett modefreak: i slutet av filmen får man se en sekvens där Coco producerar en modevisning i Paris. Här har man endast använt sig av autentiska kollektionsplagg och smycken från Chanel, från olika tidsperioder. Att se samspelet mellan Audrey Tautou och mannekängerna, ger en rörande känsla för den passion som Coco Chanel troligen upplevde i sitt arbete, blandat med den tragik och sorg i situationen efter hennes livs stora kärlek dog i en bilolycka kvällen innan de skulle ha rst bort tillsammans. Coco Chanel gifte sig aldrig och dog 1971.
Den enda lilla malören vi kan finna, är i sättet att texta filmen.
Eftersom att inte så många svenskar kan följa handlingen genom att lyssna på det franska talet, är man beroende av en bra textremsa. Här är texten vit och då bakgrunden ofta är ljus, faller stundvis hela eller delar av texten bort in i bakgrunden.
Frontface ger i alla fall ”Coco, livet före Chanel ”haut couturemässiga” FFFFF, vilket är första gången vi gör sedan starten 2005.
Nu vil vi se ”Coco, livet under Chanel”…
Chefredaktör
ortvik@frontface.se