Drama i London med långtgående förvecklingar. <<<   Till Innehåll

Text: Peter Ortvik

?ANSVAR?
...snacka går ju...

 
 
Att skriva den här krönikan känns som kapitel två av vad jag redan förutspådde för ett par år sedan i den jag döpte till ”Girighet”.
Nu är den uppkomna situationen en konsekvens av den självklara men uteblivna konsekvensanalys som alla involverade statsmakter, företag och enskilda tjänstemän borde ha presenterat, om inte just girigheten tvingat dem att mörka den faktiska situation, ända till de målat in sig i hörnet och bubblorna sprack.

Nu står Grekland inför en total konkurs, Portugal står med mössan i hand och ber EU om hjälp efter att ön Madeira i princip försnillat ohyggliga summor i flera år och oriktiga siffror lämnats in till redovisning. Flera andra länder står strax bakom och gnyr, säger sig vara helt överraskade och ovetande om hur de kunnat hamna i den prekära situation de ”plötsligt” vaknat upp i.

Här hemma i Sverige, tuffar tåget på med skygglappar och det kommer det säkert att göra ända tills det kraschar rakt in i stationsbyggnaden märkt ”Me, Nyself & I, always first”.
Det finns vissa instanser, myndigheter, branscher och galjonsfigurer som skapar den moraliska plattform som bildar bas för allmänt tänkande och som bör bära eget ansvar och dra egna konsekvenser som inte skall påverka deras kunder genom att påföra dessa ökade kostnader.
Om vi idag tittar på den största boven av alla, bankväsendet, så parerar de alla svängningar genom att hela tiden lägga över sitt eget vinstansvar (Ja, ansvar inför sina aktieägare, som alltid går först) på sina kunder, som de helst inte vill se på sina kontor men ändå sänder ut reklamblad om hur måna de är om kundens väl och ve. Det är hög tid att statsmakten vaknar upp och kraftfullt begränsar bankernas möjlighet till att vara en samhällsfientlig vinstmaskin. Den girighet som banker, deras lokalt ansvariga och toppchefer besitter, skulle i en hel del andra kulturer anses vara både korrupt och kriminell. Kortfattat: Avväpna bankerna och vi kommer att få se en bättre betalningsmoral och en stärkt kundsolidaritet

Nästa grupp att skjuta på är fastighetsmäklare. Detta är eden enda yrkesgrupp som helt och hållet har lyckats expandera och göra sig stora förmögenheter av några rätt bizarra orsaker:
- Man spelar hela tiden själva ut korten och sänder ut pressmeddelanden om hur ”marknaden mår”, när det i själva verket är info man själva styr över och riktar efter tillgång och efterfrågan eller brist därav.

Har man brist på objekt att sälja, så meddelas det att priserna är på väg att höjas, har man många objekt att sälja, är priserna helt plötsligt på väg ned, allt för att få en så snabb inkomst för minimalt jobb. Satt idag i telefonsamtal med en person som vill köpa en större BR. Han satt samtidigt med ”sin” mäklare i mobilsamtal och jag kunde höra hur mäklaren presenterade aktuell budgivning, ämnad att trissa upp priset. Dagens datum är 220923. Vad tänker du?

Det är även rätt intressant att det dyker upp reklamblad ivår brevlåda, från mäklare som skriver: ” Vi är intresseade av din trevliga lägenhet…”
saken är bara den att vår fastighet är en hyresfastighet, ägd av ett fackförbund…

När sedan även tidigare samhällsägda institutioner som energibranschen tappar hjärnan och bara ser vinstintresset som en morot, borde ordet ansvar dyka upp i våra folkvaldas tankebanor och väcka upp vederbörande med att ge denne en energirik spark i baken som sänder honom ut från sin position utan att sparka honom uppåt.
När boendekostnaderna når upp till en nivå som ofta motsvarar 60-70% av inkomsten, ja då är det dags för en omvänd lobotomering av alla involverade instanser.

Nästa bransch till rakning, vi har tagit upp ämnet tidigare, är livsmedelshandeln. Den är troligen den mest maffialiknade kartellisering man kan tänka sig. Samarbetet mellan ”konkurrerande kedjor, där man veckovis ofta bollar med att turas om med kampanjer,
gör allt för att förvirra kunden med reklam för förpackningspris i stället för kilopris, drar ned från kilo till 900 gram och liknande tricks (Kronfågel var nog först att införa detta för ett femtontal år sedan).

Något av det löjligaste är att sätta styckepris på ägg, i stället för kilopris. Det är som att fråga: ”Vad kostar en bil”? När börjar man sälja bananer till styckepris? Eller apelsiner? Ägg, bananer och apelsiner är alla tre produkter där man avlägsnar skalet innan man använder dem. Alla tre har inbördes stor skillnad i storlek hos ”individerna”, så varför är det äggen som har styckepris? Jo, naturligtvis för att äggproducenterna räknat fram att det är lättare att lura konsumenten på det sättet. Det finns ingen som orkar räkna ut det faktiska viktpriset när man får enhetspriset framför sig. En klar förnedring och underskattning av kunderna, från branschens sida.

När våra folkvalda dessutom uppvisar en kraftlöshet och ovilja att snabbt lösa relativt enkla akuta problem, som detta med upphandlingskriget för livmoderhalsvaccin utan bara låter de kommersiella läkemedelsföretagens advokater få diktera villkoren och blockera vårdbehovet, ja då har man inte heller någon solidaritet inför de styrande, oavsett blocktillhörighet. En enkel lösning hade varit att tillhandahålla bägge produkterna och sedan låta kunden/patienten själv få välja efter att kunnig neutral produktinformation lämnats ut av landstinget, information som skall bekostas av bägge läkemedelsföretagen.

Sedan kan man ju fortsätta promota miljön genom att beräkna välståndet i hur många nya bilar som säljs varje år...det verkar ju logiskt, eller hur?

Nej, som många redan vet, politikern idag, är en art som gräver sin egen grav genom att prioritera röstfiske, otydligheter och aldrig erkänna ett fel. God natt och tack för kaffet…
Eler kanske för äggen, värmen till elementen och bananer i gul pyamas. Rent SAAB-otage...

Peter A Ortvik
Chefredaktör
C.E.O.
D.D.S.
U.P.A.
ortvik@frontface.se
<<<  Till Startsidan