08-10-13 Farlig Åldersrasism

Det finns många slags rasism i vårt samhälle. Det finns ingen anledning att gradera dem, de är alla lika avskyvärda. Det finns heller ingen anledning att acceptera dem, bara för att de är ”balla”, omvända eller framförda av någon som är trendig inom ett visst fack eller grupp av individer.

Ett sådant exempel är åldersrasism, som spritt sig lavinartat under senare år. Det är inte bara en fråga om att man skall se ut som 18 även när man fyllt 35, det är mycket mer allvarligt än så. Detta speciellt när det kommer från ett håll och från en person som borde vara mer öppen än de flesta andra när det gäller kommunikation över generationsgränserna, med tanke på ämnet han företräder.

Om man utger sig för att dedikera sin tillvaro åt antivåld och att arbeta mot oprovocerade överfall, gatuvåld och misshandel, får man nog vara försiktig med sina mediala uttalanden.
I veckan som gått, hade radiokanalen P4 Stockholm ett par timmars forum om just ämnet gatuvåld. En av de inbjudna var den 17-åreige kille, Anton Abele, som fått olika utmärkelser för att han samlat ihop ett stort antal facebookmedlemmar till ett upprop mot sagda våldssituation och har sedan dess medverkat i MTV och andra forum.

Nu fick Anton möjlighet att uttala sig fritt i radion och det var där han, enligt min mening, placerade en stor fot i sin egen mun.
Det må vara att man enbart fokuserar på att kommunicera med sin egen åldersgrupp men när man i public service radio meddelar att ”vi ungdomar vill inte prata med de vuxna, vi vill bara ha jämnåriga att ta upp problemen med” och ”ungdomarna tycker att vuxna inte vet hur det egentligen är” och ytterligare några fraser jag tyvärr inte minns på grund av de första chockerande uttalanden denne erfarne (?) 17-åring gav röst åt.
Efter programmet fick jag tre telefonsamtal och flera e-mail från läsare och bekanta, som vet om vilken anknytning vi har till ämnet och att även vi upprepat medverkat i TV i samband med detta. Samtliga uttryckte samma åsikt som jag framför i den här krönikan.
Upplysningsvis kan det vara bra att påpeka att Frontface läsekrets är så vid som 17 – 45, runt räknat.

Låt oss för sakens egen skull säga att han har helt rätt, vilket i sig själv skulle vara skrämmande . Att i radio uppvisa sådan arrogans och brist på långsiktighet, genom att ge ytterligare bränsle åt elden, är något man borde hålla sig för god för, speciellt i den gentemot ungdomar påverkbara position Anton Abele nu har turen att befinna sig i.
Att riva murar och fördomar, torde vara bättre än att befästa dem och att lära ännu yngre att bära misstro mot generationer man själv ännu inte hunnit inträda i, är enbart av ondo.

Om man riktar blicken lite längre ut, utanför den lilla plaskdam vi kallar Sverige, så har ungdomar stor respekt för och ser upp till auktoriteter som lärare och idrottstränare. Detta även i länder som än så länge lider mer av våldet än vad vi gör här och som kidsen ändå ser upp till, trots / tack vare den gäng- och gangsterkultur som där manifesterat sig i form av mode och musik. Jag talar självklart om USA.
”Coach” i skolan är en person man ofta vänder sig till när något gått snett, hemma eller i skolan och man respekterar de råd man får från ”Coach”, oavsett ämnesområde.

Jag finner det även förvånande att Anton enbart håller sig på ”fina gatan” när det gäller kampen mot gatuvåld. Han talar endast om att påverka attityder med galor och bad i radion öppet om pengar från företag för att kunna göra fler artistrelaterade evenemang, som han själv sade, med artister som Adam Tensta (kanonkille) och liknande förebilder.

Men tänk ett steg längre om man verkligen vill rädda liv och inte bara glänsa i glamouren scenljus?
Tror någon att de som bestämmer sig för att de vill ta pengar, mobiltelefoner och dyra dunjackor eller till och med liv från sina jämnåriga, (för även där är man ju åldersrasist, man rånar knappt några ”vuxna”) och vars målsättning är spikklar när de går ut i grupp för att genomföra sina planer, skulle påverkas av en musikgala? Detta oavsett om det uppträder ”förebilder” för ungdomar på dessa stödgalor.
Våldsverkarna är naturligtvis immuna mot denna typ av påverkan, att tro något annat är naivt och bara en önskedröm.

Att hoppas att de ”valiga hyggliga” ungdomarna som inte själva begår de grova brotten, skulle kunna påverka den kriminella gruppen, är även det naivt. I stället påverkar man hela tiden samma redan ”ofarliga” målgrupp, de som inte begår missgärningarna. Men det är naturligtvis trevligare att jobba med denna grupp.

Hur vet jag då detta? Jo, under de senaste 18 åren har jag själv producerat över 200 liknande evenemang och har sedan kunnat sammanfatta resultaten. Visst har det kännts bra, men resultatet har varit marginellt, trots publik upp till 40.000 personer (en heldag i Kungsträdgåden 1998). Dessutom har samhället både förändrats och förråats de senaste tio åren och helt andra värden, som exempelvis girighet, är nu ledstjärnor för
både unga och ”övriga”.

Låt oss säga att man med olika mått skulle kunna förändra själva trenden att det är ”coolt” att misshandla och råna (vilket i sig självt torde vara svårt nog), vem tänker då på ”Lotta” och ”Marcus” som skall gå hem ikväll, inte om tio år.
Vem tillvaratar intressena för de som varje kväll, året runt, bara vill komma hem i lugn och ro, utan att bli våldtagna eller rånade? Vem tittar hellre på verkligheten och vill riskera att skita ner händerna genom att även se på gatan i stället för att enbart skåda i horisonten?
Naturligtvis är detta inte lika glamouröst och det kräver dessutom både livserfarenhet och reell kunskap, något som jag hoppas att Anton Abele kommer att kunna tillägna sig med tiden. Tyvärr kommer den åldersfixerade attityd han företräder att smitta av sig på många mediala redaktioner, som redan nu har svårt att hantera fler än en åldersgrupp i taget och det gör att tåget rullar vidare i stället för att bromsas in och växlas om till ett sundare spår.

För att inte hamna in på ett stickspår, vill jag återkomma till ämnet om vem som tillvaratar intresset för den som IDAG utsätts för en allt mer överhängande risk att bli överfallen ute i gatubilden?
varken Anton eller någon politiker i relationsställning till ämnet, har vad jag vet, någonsin tagit ordet ”självförsvar” eller egenansvar” i sin mun. Detta ger till handa att man förutsätter att vi lever i ett utopiskt våldsfritt samhälle eller möjligen att individen inte skall bry sig om att själv kunna få möjligheten att påverka situationer som kan uppkomma.
Troligen beror detta på ren ignorans, men det är ju ett allvarligt symtom på att det är helt okej att sopa ämnesområden under mattan, bara för att man själv inte behärskar dem.

Det är av den anledningen det är så farligt att förlita sig på att tillsatta politiker skall tillvarata dina intressen i frågor de borde behärska men tyvärr inte gör.

Där sitter politikerna och Anton Abele i samma båt. Det finns en egotrippsfaktor som tycks vara viktigare än att tänka hela vägen fram till målet och att kunna / våga samarbeta med de som kanske har den kunskapen men som inte bor i samma lilla skokartong.

Anton Abele har jobbat på sitt sätt i ett år nu.
Vi inom ”Stoppa Gatuvåldet ” och Kreativ Kultur
( www.stoppagatuvaldet.se ) har varit verksamma i över 14 år.
Vi har funnits på Internet i många år, långt innan Anton hörde talas om ”gatuvåld”
och har aldrig tackat nej till nya samarbeten en enda gång, då vi vet vilken kunskapsbank vi besitter. Hade han alla svaren redan då? I så fall måste han ha tappat dem på vägen, för nu bidrar han bara till att underblåsa förtroendet mellan ”ungdomarna” och ”övriga”.
Wake up and smell the gruel!

( Googla även på Intelligent Självförsvar med konflikthantering )