Fortsättning från sida 20/a.
Han jobbar nu bland annat med nobelpristagare och skapar underbar konst. Fotobaserade konstnärer som David La Chapelle från England, som kanske är den viktigaste fotografen i modern tid, är även han en stor inspirationskälla. Han är bland annat känd för att ha gjort både reklamfilmer och konstverk med Madonna och Britney Spears. (David är homosexuell och har plåtat många av de allra vackraste amerikanska kvinnliga porrskådisrna).
Jag är även mycket faschinerad av Damien Hirst. Hans verk Oh-la-la är helt banbrytande.

Bägge dessa herrar har en förkärlek för att ofta skapa halvpornografiska verk, vilket jag finner intressant så porren är så starkt förknippad till dagens samhälle. Det är en stor företeelse men så laddad fråga att den oftast trycks in i ett hörn och kommer inte upp till annan granskning och debatt än på det moraliska planet.
Frågan blir oftast: ”Är det bra eller dåligt med porr?”. I stället kanske man kunde ställa frågan: ”Eftersom så många som 9 av 10 tittar på någon form av pornografi, är frågan om detta förändrar vårt medvetandetillstånd?. Gör detta att vi får en annan attityd till varandra, till våra relationer, vad som är normalt och inte normalt etc?”.

Vi inom konsten kan jobba med laddade frågor på ett sjysstare, mer avdramatiserat sätt än andra, för att skapa en givande dialog. Vi kan ju göra ett porträtt av Hitler, Ku-klux-klan eller annat brännbart utan att det blir subjekt i det. Som konstnär jobbar man med intuition och forskar i olika ämnen.

Man behöver inte föra en debatt runt ett konstverk, man får ha sin personliga åsikt.
Konstnärer som bara skapar för att skapa debatt eller för att påverka folk i en viss riktning, är otroligt tråkiga och bland det mest avtändande jag vet.
Konst är en intuitiv process. Det var en klok man, minns inte om det var Linné eller Swedenborg, som sade: ”Intuition, det vi reagerar på utan att förstå varför, är den högsta formen av medvetande och kunskap”. Att kunna ge betraktaren en känsla från ett verk utan att förstå varför, ja då har konstnären lyckats med sitt budskap. Då kan man också få reda på om det finns en länk mellan min egen och andras uppfattning om verket. Jag är väl ingen stor fan av det som kallas politisk konst. Skriv gärna en banderoll men kalla det inte konst.

"Rodmanmoln"

Här har Asoka lekt med basketstjärnan Dennis Rodmans ansikte och en klassisk staty.

Undrar om resultatet får dunka lika mycket som originalet?
Mindre bollar i Asokas version
kan göra att han
kanske får korgen?