Drömmen om den perfekta relationen
Vi tror och hoppas att den perfekta relationen kan göra oss fria från den inre saknaden, och i väntan på den rätta fortsätter vi att känna oss ensamma. 
Få människor är frivilligt ensamma, trots att deras stolthet hindrar dem från
att erkänna det. Ensamhet förnekas ofta och förtäcks som självständighet. Utåt skyller vi kanske på att vi inte har hittat den rätta, när sanningen är att vi inte orkar engagera oss i en annan människa.

Förklaringen till att vi aldrig lyckas skapa den relation vi drömmer om, är våra egna konflikter – inte att vi omger
oss med hopplösa personer.
De personer du omger dig
med just nu, är en exakt spegling av relationen du har
till dig själv.
I kärleksrelationer lever vi ofta i en illusion av hur vi själva och vår partner borde vara. Det är en hållning som snabbt gör oss till främlingar för varandra.

Ensamhet är ett existentiellt problem
Det är kanske inte så konstigt
att människor känner sig isolerade och ensamma,
när vi tänker på hur samhället
är uppbyggt.
Vi bor i städer tillsammans med tusentals andra människor,
utan att egentligen vara synliga för varandra. Det finns inget utrymme för omsorg om andra människor i den tidspress
vi lever under och vi orkar
sällan bry oss om någon annan än oss själva.

Oändligt många människor känner sig ensamma. En del
av oss är ensamma i den bemärkelsen att vi saknar familj, vänner och en kärleksrelation. Andra är inte ensamma till det yttre, men upplever ändå en slags tomhet i sitt inre.
Att känna sig ensam är i första hand ett existentiellt problem. Existentiella problem vi upplever kan aldrig upplösas av en yttre kraft. Detta är enkelt att belysa genom att se att många människor har både familj, vänner och en kärleksrelation, men trots det känner en djup ensamhet i sitt inre.

Varför upplever vi ensamhet?
Ofta finner vi logiska, godtag-
bara förklaringar till vår
upplevda ensamhet.
Vi kanske saknar vänner,
familj och/eller en fungerande kärleksrelation. Då ser vi det
som en naturlig följd att uppleva ensamhet.
Yttre omständigheter blir förklaringar till våra inre konflikter, vars ursprung
i själva verket sträcker sig
långt tillbaka i tiden.
Precis som alla andra negativa känslor vi upplever i nuet,
är ensamhet skapad under uppväxten. Vi har inte fått den bekräftelse och kärlek vi behövde som barn och lyckas därför inte utveckla en trygg relation med oss själva som vuxna.
Resultatet blir en ständigt närvarande, obestämd saknad efter något, som vi hoppas kunna finna utanför oss själva.

Hemligheten bakom attraktionskraft
Om du vill attrahera människor
- utveckla dina grundläggande mänskliga egenskaper;
omtanke, empati, förståelse,
godhet och generositet.

Detta är vad äkta attraktionskraft handlar om. Det finns ingenting
som utövar en starkare attraktions- kraft än oaffekterad mänsklighet. Lägg alla falska idealbilder åt sidan och inrikta dig på att vara mänsklig, istället för att försöka framhäva sådant som egentligen inte är du. Snällhet är tyvärr en underskattad egenskap, som vi borde vårda
och utveckla hos oss själva
i mycket högre utsträckning!

Att bli fri från ensamhet
För att komma ur känslan av ensamhet är första steget att våga erkänna ditt behov av närhet till andra människor.
Närhet skapar vi enklast genom
att börja hjälpa och ge uppmärk- samhet till andra människor.
Det enda som krävs för att vi ska
dra människor till oss och knyta
band med dem, är att vi bryr oss
om varandra i tanke och handling.

Bygg alltså på dina inre, mänskliga kvaliteter och inrikta uppmärksam- heten mer mot andra människor.
Det är när vi fastnar i självupp- tagenhet och egofixering
som livet blir tomt och meningslöst. Ta för vana att alltid fråga dig själv: ”Hur kan jag hjälpa till?”
istället för: ”Vad tjänar jag på det?”.
Uppmärksamhet, tid, kärlek, uppmuntran och omtanke
är det värdefullaste du kan ge
till andra människor.

Av Emma Abrahamsson.

Ensamhet blir lätt en självuppfyllande profetia
De vanligaste konfliktkänslorna vi lider av är självhat, självtvivel och otillräcklighet.
Ur dessa känslor föds rädsla för att komma andra människor nära. Vår inre röst hindrar effektivt alla chanser till närhet genom att säga:
”Det finns ingen som kan
älska dig som du är.”

Det vi egentligen längtar efter allra mest, blir det vi minst
av allt drar till oss.
Likt en självuppfyllande profetia hindrar vi andra människor
från att komma oss nära. Självömkan tar lätt överhanden och skapar en uppgiven livshållning. Vi avskärmar
oss från andra människor
och hoppas samtidigt att vi
ska få vad vi behöver!