Bra "färghåll-
ning".Man kan nästan tro att Jorma gillar smaken på den torra
tonfisken:
Å andra sidan har han ju ätit sådan mat i snart 30 år.
Kanske lite Whiskas också?
Forts. från sid 2c:
K-pistpipa i munnen
-Då har det varit värre i förhåll-
andet till myndigheterna. De
har svalt myten om att alla i HA
är ondskefulla och lagbrytande människor. Jag gillar att åka
hoj, har varit med i bikersgäng sedan 70-talet (Perkele MC), då
man
hade en gladare, lekfullare attityd
i hela samhället och ingen kände
sig hotad av oss. Nu har tiderna förändrats till det sämre
men inte jag själv, ”trots” att jag är med i HA.
Jag jobbar heltid, har en stor familj att ta hand och bry mig om (Marie,
hennes tre barn, samt en egen dotter från tidigare). Det finns inte
plats för snedsteg, då skulle det drabba familjen på
ett sätt jag inte skulle klara av. Man bör också förstå
att en fortförning ger stora rubriker när det gäller mig
på samma sätt som för en politiker eller kändis,
så det gäller att ta det lugnt.
Jag accepterar att man letar efter fel och misstag hos
mig men inte
att man trakasserar övriga familjemedlemmar. Vid ett tillfälle
när ”MC-kriget” var som mest uppblåst i media,
var jag ute med min då 13-åriga dotter.
Vi blev stoppade av polisen som tryckte upp mig mot en bil och stoppade
en k-pistpipa i munnen
på mig samt skrek till min dotter
”-fram med ID-handlingar”.
Vilken 13-åring känner att det är
obligatoriskt att bära id-kort?
Detta skedde i Värtahamnen. Stämningen var uppiskad till helt
otroliga proportioner, inte alls
i nivå med situationen.
Vart tog ansvaret vägen?
-Jag känner att i hela samhället
har det tappats bort en sak
under de senaste årtiondena,
nämligen frågan om ansvar.
Själv är jag uppväxt med att alltid
ha ansvar för mina handlingar och
ta konsekvenserna utan att klaga. Däremot vill jag inte bli beskylld
för saker jag inte gjort. Det verkar vara omvänt i politiken
idag. Pliltiker ”glömmer” snabbt bort vad de sagt och
vad de gjort och hålls om ryggen av sina kollegor. Där har
orden ”ansvar” och ”konsekvens” helt tappat sina
ursprungliga betydelser. Man tar åt sig äran vid något
bra men skyller ifrån sig vid misstag. Där saknas både
ÄKTA solidaritet och sammanhållning. Ordens betydelse har blivit
ett skämt. Girigheten bland
plitiker och företagsledare
smittar av sig på vanligt folk.
Det
jag uppskattar mest i mc-livet
är sammanhållningen, hur man ställer upp för varandra
utan krav på motprestation.
Om jag får punktering eller motorhaveri på en öde skogsvär
kl 04 och ringer till en kompis i klubben, så kommer han direkt
och hjälper mig, helt utan krav
på ersättning. Finns detta någon annan stans idag?
"Respekt och lojalitet"
-Var har dagens ungdom lagt sin respekt för äldre
personer?
De går ut på stan och klappar ner både gamla och andra
ungdomar, med samma inställning i bägge
fall. Hedern är helt borta.
För att inte tala om våldtäktsmän. Sätt ut dem
bland övriga intagna
på fängelserna, så blir det
naturlig avgång. I vanliga fall
skiter jag i statistik men i fallet
med våldtäktsmän som återfaller
i sina beteenden efter avtjänade straff/behandlingar, tycker jag
statistiken talar sitt tydliga språk. Fan, det finns tusentals brudar
på krogarna och i vardagslivet
att ragga på men de här fega individerna klarar inte den sociala
biten utan måste ta till våld. Jag är för kastrering,
i alla dess möjliga former. Det skall inte tyckas synd om, oavsett
bakgrund, samhället skall först och främst skydda de oskyldiga,
inte prioritera de
som gjort övergreppen.Ta bort
dem från banan, permanent
Vapen ute i samhället
-Jag har jobbat ute på sjön länge. Där
fick man itutat att alltid ha en kniv av något slag med sig.
Rätt var det var kanske man blev
tvungen att kapa en lina eller
tamp för att inte hamna i vattnet.
Det har följt med mig och faktiskt räddat livet på en
f.d. flickvän.
Vi voltade med bilen och hamnade upp och ned. Jag kvicknade till, fann
att hon satt fast i bältet, avsvimmad. Med hjälp av kniven skar
jag loss henne och vi kom ut från bilen innan den hann börja
brinna. När man kör hoj behöver man alltid lite småverktyg,
så en multifunktionskniv är något
man nästan inte kan vara utan.
Det är vad jag innehar.
Under min tid som dörrvakt blev
jag hotad med både machete,
kniv och yxa, det nästan ingick i jobbet. Nu när pistoler är
så vanliga ute på stan,
tycker jag det är berättigat
att jobba med skottsäker väst
Din hoj
-När jag träffade Marie, för fem år
sedan, .körde jag en rätt ”naken” chopper. Vi tog
en tur över till USA, där jag lånade en stor HD med kåpa,
vindskydd och all bekvämlighet. Vi var 60 hojar och körde i
kolonn. Marie satt bakpå och filmade, häftigt.
När vi klev av hojen efter att ha kört San Fransisco- Los Angeles
non-stop och vi fortfarande var fräscha
i rygg och ben, var det en helt ny upplevelse. Inget luftdrag, inga flugor,
och en skön dyna.
Jag blev frälst i att köra ”dresser” och bytte direkt
efter hemkomst.
Träning, tävling framöver?
Nya utmaningar?
-Njae, jag jobbar på , väntar på en ny lastbil.
Sedan vill jag pula med huset och köra lite när tid finnes. Men
jag kommer nog att tävla igen.
Har jag gjort 26-27 SM, kan jag väl köra på lite till, för
skojs skull.
Det känns som om jag vunnit det som går att vinna.
När jag vann VM 1988 i Singapore, var det en konstig efterkänsla.
Jag blev helt tom, det var som att befinna sig i ett vakum, både
i huvud och kropp.
Jag tror att endast de som befunnit sig där själva, kan förstå.
Alla andra gånger jag vunnit någon titel har jag festat på
banketter och haft det kul, som året efter, när jag kom 2:a
i Brasilien. Det är lustigt, nästan som att det är jobbigare
att vinna än att komma 2:a.
”Vad skall jag göra nu då?”,
så kändes det.
Pension?
-Njae, jag vill inte sätta mig ner och bara titta.
Det skall finnas något
att -göra hela tiden, även om man behöver vila mellan insatserna.
Jag vill gräva, snickra och
slita med kroppen. Så länge
jag tränar kan jag jobba.
Visst får jag ont ibland men det får man leva med. Värktabletter?
Nej, det blir man bara ”zombifierad”
av. Det är inte rehabilitering.
Att sjukskriva unga och sedan
göra dem till sjukpensionärer,
vad är det för rehabilitering?
Det är bara den enkla vägen ut
för de som sitter på F-kassan,
de orkar inte tjafsa längre.
Ett politiskt rävspel är vad det är.
Slutord?
-Stå alltid för vad du gör
men acceptera inte att bli beskylld för något du inte gjort.
Nu skall jag åka hem och krama Marie och ungarna
och det står jag för.
Inga fler "nakna" choppers för Jorma och Marie.
Efter att ha lånat en "full dresser" under en tur mellan San
Fran-
sisco och L.A. blev Jorma så imponerad av komforten att han sålde
sin chopper efter hemkomst.