nr 2 2006
Sid 21

VINN
E-BOKEN "MENTAL KRAFT"

HÄR!
Här kommer ytterligare en  aktuell artikelserie av Emma Abrahamsson och Roger Nilsson.De driver ett företag som har lösningar för att möta människor på alla nivåer och arbetar med mycket konkreta verktyg för självutveckling samt erbjuder en hel del intressanta alternativ. Har du egna funderingar och vill ha hjälp med dessa? Ställ dina frågor direkt till Emma och Roger på deras websida. Klicka in dig HÄR , sänd dina fågor direkt och läs mer. Du får självklart vara anonym. Vinn deras e-bok.
Eller till alkoholisten:
”Din familj kommer att lämna dig om du inte slutar dricka.”
Det vet alkoholisten redan,
men det hjälper inte. Om vi ska välja ett lindrigare problem;
vad tror du att det är det som gör att en person inte går ner i vikt, trots att han/hon verkligen vill? Är det en stark kärlek till mat? Nej, så är det inte. Vi vet att övervikt ger oss problem
och därför måste det handla
om att något ställer sig i vägen för vår önskan att skapa det vi drömmer om. Att skylla på yttre omständigheter blir den enklaste förklaringen i lägen
där vi vill lyckas, men trots det inte kan. Det är frustrerande
att höra hur vi själva skapar våra problem och dåliga resultat, när vi medvetet inte
vill annat än att göra vårt allra bästa. Medvetet vill alla människor lyckas, men omedvetet strävar vi efter
att skapa det vi innerst inne tycker att vi förtjänar.
Vi vill befästa att vi är precis
så dåliga som vi känner oss. Först när en person kan förstå sitt eget självsabotage, är det möjligt att bryta detta negativa mönster.

Barndomens betydelse
för vår självuppfattning

Alla de negativa känslor vi som vuxna upplever i vissa situationer, har sitt ursprung i barndomen. De har skapats då vi varken förstod eller kunde protestera mot den bild som våra föräldrar förde över till oss.

Vad är självsabotage?
Det finns oändligt mycket att skriva om självsabotage.
På våra kurser är det ett nyckelbegrepp, eftersom vi ser det som grundorsaken till att människor upplever problem i livet. Vi brukar säga att självsabotaget är omedvetet, eftersom ingen människa medvetet vill förstöra sitt liv.
Det finns ingen människa som
vill gå runt med en känsla av att vara oduglig, otillräcklig, maktlös eller utnyttjad.
Ändå styrs vi in i situationer
där vi känner oss mindre
dugliga. Men när vi bär på en negativ bild av oss själva, kommer vi omedvetet att sträva efter att manifestera den bilden som sann. Detta har som syfte att befästa och hålla oss kvar
i den negativa föreställning
som vi har av oss själva. Självsabotaget blir med tiden
en ond cirkel, som känns allt svårare att bryta. Vi anpassar oss efter våra självpåtagna begränsningar istället för att ifrågasätta dem och lägger oss på en lägre nivå än vi borde göra.

Ett provokativt begrepp
Att skylla på otur är en vanlig
och mycket smidig förklaring till varför saker går fel i våra liv. Vissa har helt enkelt tur, och andra har bara otur. Självsabotage är ett provokativt begrepp för väldigt många människor, eftersom det antyder att vi själva har ett betydande ansvar för alla händelser som inträffar i livet. Det är så lätt
att fastna i en offerroll, där vi
ger upp inför våra problem
och bittert konstaterar att livet inte blir bättre än så här. Själva ser vi sällan att orsaken till
att vi faller in i fel situationer
eller söker fel relationer,
ligger hos oss själva.
Vi ser de negativa effekterna, men vi ser inte varför vi får negativa effekter.
Ofta säger vi:
”Jag har sådan otur” eller
”Hur kan detta drabba mig,
som vill så väl?”

Övertalning hjälper inte mot destruktiva mönster
Varför gör vi val som riskerar
att underminera vår hälsa
och vår framtid?
Det beror på att självsabotaget inte sker förnuftsmässigt.
Det går t. ex. inte att få en rökare att sluta röka genom
att säga: ”Du vet väl att cigaretter ger lungcancer
och dålig hy?”
Det vet rökaren redan, men han/hon slutar ändå inte röka.

Som vuxna ifrågasätter vi sällan de föreställningar och värderingar
som vi har tagit över av våra föräldrar, utan accepterar dem
som sanna.
Vi brukar t.o.m. försvara och rättfärdiga våra negativa reaktioner och känslor – trots att vi skulle
ha allt att vinna på att släppa dem!

Lösningen på alla konflikter
finns inom oss

Om du bara registrerar vad som
går fel och inte använder problem
du drabbas av i livet till en uppriktig självreflektion, är risken stor att du måste brottas med samma typ av problem under resten av livet.
Ett negativt mönster upprepas gång
på gång tills du aktivt tar itu med
den verkliga orsaken – som finns inombords. Se alla problem som symptom. Man kan inte behandla
ett symptom med bestående
resultat, om man inte också finner orsaken.

Om du gång på gång hamnar i lägen där du exempelvis känner dig utnyttjad, är orsaken
inte enbart att andra människor
är egoistiska och hänsynslösa.
Orsaken är främst att du omedvetet dras till situationer, relationer och personer som bekräftar det du inte vill göra upp med hos dig själv.
Vi frågar sällan oss själva:
”Vad är det jag sänder ut som drar olyckliga omständigheter till mig?” ”Vad är det jag får bekräftat genom att hela tiden dra detta till mig?”
”Hur känner jag mig i de här situationerna?”
Alla människor du träffar, alla situationer du hamnar i och alla relationer du skapar syftar till att spegla den nivå du själv befinner dig på just nu.
Genom att analysera de typer av problemsituationer vi hamnar i,
kan vi också se vilka negativa föreställningar vi har om oss själva.

Viktigt att lägga på minnet
Det positiva med negativa tankar
och mönster är att de är inlärda.
Det innebär att de kan läras om,
men bara om du aktivt tar itu med att bryta dem. Alla problem går att lösa, så länge vi gör dem till vårt ansvar!

Av Emma Abrahamsson.

En av den mänskliga hjärnans funktioner är att acceptera eller förkasta indata. Men den intellektuella förmågan att analysera upplevelserna till sitt innehåll börjar inte utvecklas förrän i 5-årsåldern, och det går heller inte särskilt fort.
Många tanklösa uttryck som används som tillrättavisning kan få djupa effekter på den som får höra det i många år. Man kan lätt få intryck
av att barndomen måste vara traumatisk för att vi som vuxna
ska behöva brottas med negativa känslor.
Så behöver det inte alls vara; oftast är vi inte ens själva medvetna om varför vi känner oss negativa i vissa situationer.
I första hand är det föräldrarnas beteende- mönster vi ärver och som litet barn kan man inte ifrågasätta eller värdera detta mönster.
Vi tar automatiskt över samma negativa känslor som våra föräldrar bär på/har burit på.