Foto: SHOOTMEAGAIN Peter Ortvik, Nikon D2X

Reportaget från K-1 MAX fortsätter på nästa sida >>>

Det var premiär för tjejerna i svensk ring, med en påannonserad VM-kamp där titeln och bältet i orgaisationen WMC stod på spel mellan Sindy Maricic och svenska Pernilla Johansson.
Förväntningarna var höga men släcktes snabbt när matchen kom igång efter en rätt utdragen trditionell uppvärmningsdans, där Sindy Maricic aldrig tycktes vilja avsluta.
Slarviga och halvgenomförda tekniker från två kombatanter som definitivt inte borde få befinna sig på nivån att kämpa om en titelmatch. Pernilla som verkade ha överlägsen styrka i både ben
och överkropp, drog aldrig nytta av detta. Sindy hade överlägsen längd och räckvidd
samt bättre grundtekniker, viftade mest bort dessa genom utebliven precision.
Det kändes som om coacherna antingen inte lyckats sätta ihop en "fight-plan" eller att bägge
kombatanterna helt ignorerade sådana råd. Förvirrat och slarvigt.
Pernilla fick ett jack i pannan och kanske var det detta som fick henne att inse den klassiska frasen "Nu är goda råd dyra". Med bly i benen genomförde hon de sista 2 minuterna utan att åstadkomma direkta träffar men visade i varje fall obändig kämpaglöd.
Publiken gav henne tungt stöd och kanske var det detta somfällde utslaget när domarrösterna räknades. Rättvist? Omöjligt att säga.
Det kändes dock inte rättvist att släppa upp dessa två i en gala som skall hålla hög klass.

Finalen i åttamanna-turneringen gick mellan svenske Elias Daniel och Nicolaas Holzken.
Elias i blå handskar, var en frisk fläkt som inte brydde sig om att det var spel mot ett mål,
hans mål.
Han kämpade , åkte i backen, men kom upp igen. Hur matchen avslutades, kan du se här ovan.

Action Mix.