Foto: © SHOOTMEAGAIN Peter Ortvik, Nikon D2X.  Text Jon Karlung.

Järnvägar! Nu satsar Bahnhof tungt.

All utrustning skyddas av helt ny UPS-teknik. Skulle strömavbrottet bli långvarigt tar våra dubbla dieselgeneratorer över driften - under hur lång tid som helst. Och 30 meter urberg över anläggningen tillsammans med pansardörrar och skottsäkert glas gör anläggningen till den säkraste i norra Europa. Följ utbyggnaden på Pionen-sajten!

Bakgrundsinformation till projekt Pionen:

Med ett tusental interkontinentala robotar på varsin sida om järnridån och Natos så kallade triggerdoktrin (vid en invasion av Västtyskland skulle kärnvapen sättas in med automatik för att hejda offensiven i sin linda), och den för hela mänskligheten så briljanta MAD-idén (Mutually Asssured Destruction – om någon sida öppnade eld med kärnvapen skulle den andra svara med hela sin kärnvapenarsenal, på en gång och utan att ställa några frågor först), blev det omöjligt att ignorera kärnvapenhotet. Sveriges största städer hade ingen som helst möjlighet att klara ett atombombsanfall - vare sig i teori eller praktik. De stora ledningscentralerna som byggts under och strax efter andra världskriget började uppgraderas för att möta det nya hotet från kärnvapnen.

Stora betongkassuner byggdes inuti skyddsrummen som från början bara konstruerats för att tåla konventionella bomber, upphängda på gummikuddar och ofta med särskilt tryckvågsspärrande mellanväggar och särskilda stötvågsskydd. De handvevade ventilationsanläggningarna byttes ut mot motordrivna luftsystem som skapade ett övertryck inuti ledningscentralen, och som därmed inte släppte in radiakbeläggning, kemiska substanser eller ens bakterier. De enkla luftfiltren byttes ut mot såväl partikel- som aerosolfilter, och allting drevs av nya dieselgeneratorer som kunde hålla anläggningen igång även om den lokala elleverantören slogs ut.

Så även i Pionen. 1972 kom Fortifikationsverket ut med nya bestämmelser för hur ABC-skyddade anläggningar skulle byggas, och 1979 genomfördes slutbesiktningen av Pionen. Ungefär samtidigt färdigställdes den stora ledningscentral som skulle inrymma regering och försvarsledning i händelse av krig. Den kallades ”Elefanten”, och ligger i Sollentuna strax utanför Stockholm. I boken Operation Garbo, skriven av pseudonymen Harry Winter, beskrivs Elefanten i detalj (fast där kallas den "zonen").

Pionen byggdes redan från början för att fungera som lednings- och räddningscentral för Civilförsvaret i Stockholm. De fack du kan se på ritningarna var tänkta som parkeringsplatser för räddningsfordon. Cirkeln i mitten var en handvevad vändplatta för att bilarna inte skulle behöva så mycket plats för att vända.

Det som ska bli kontorsutrymme i Bahnhofs regi var själva ledningscentralen. Den är byggd som ett fristående hus inuti bergrummet och hade sängplatser för personalen, duschar, vattenklosetter, radiorum, maskinrum, kök och förrådsutrymmen. Med vatten- och dieseltankarna fyllda och med nya partikel- och aerosolfilter kunde 20 personer klara sig i veckor, ja kanske till och med månader, utan någon som helst kontakt med yttervärlden – till och med under bombanfall eller anfall med kemiska stridsmedel.

I anslutning till Pionen ligger ett separat befolkningsskyddsrum. Här skulle kreti och pleti inhysas. 800 personer skulle få trängas på golvet och längs väggarna. Bekvämlighetsinrättningarna bestod av fyra torrklosetter (det blir 200 personer per toalett och dygn), och ett tvättkar. Åtta mattade lampor i taket skulle stå för belysningen.

Befolkningsskyddsrummet ingår fortfarande i Civilförsvarets skyddsrumsbestånd, och ska stå redo inom 48 timmar från krigslarm.Under fjärde kvartalet 2007 ska den nya Pionen stå klar, då som Bahnhof City Hosting.
Frontface kommer att följa upp med in-
vigningsfestiviteterna...

-Man måste ju ha lite kul också...

Läget mycket kort vid dagens datum, 6:e september:
Vi har gjutit ett fint betonggolv och betongarbetena fortsätter under nästa vecka. Vidare har vi totalt sprängt ut mer än 3000 kubikmeter berg nu (extra). Det finns plats för våra gigantiska ubåtsdieselmotorer och kylanläggning på flera megawatt (en tiondels effekt av älvkarlebys kraftverk kommer gå åt i ström).

När är bygget klart? Försenat förstås - men före jul startar anläggningen.

Bakåtpilen tar dig till sid 10a.         Fortsättning på nästa sida, klicka på högerpilen >>>