Redaktionell eftertanke om julens att ge och få är en dubbelriktad väg. |
||||||||||||||||||||||||||
<<< Till Innehåll | ||||||||||||||||||||||||||
Foto / Fotomontage: Frontface.se |
||||||||||||||||||||||||||
Saliga |
||||||||||||||||||||||||||
För två veckor sedan upplevde jag en serie händelser inom två dagar, som nästan fick mig att tro på någon hemlig sammansvärjelse eller konspirationsteori, innan jag i en stund av reflektion över det inträffade, kom på att det ju bara är en bekräftelse på hur omodernt uttrycket ”ge och få” tyvärr är. vad som hände var följande: Först fick jag ett e-mail från en för mig okänd dam som suttit bredvid mig under Susan Sarandons ”face-to-face” (se separat reportage i detta nummer). Hon hade sett mig fotografera och var nu intresserad av att köpa en högupplöst bild. Jag gav henne 50% rabatt på listpriset, eftersom hon enligt egen uppgift bara skulle ha den för privat bruk. Hon bokade en tid för att komma och välja bild. Samma morgon som hon skulle komma, ringde hon och frågade om hon kunde komma en timme tidigare. Jag satt i möte så tiden fisk kvarstå. Tio minuter efter utsatt tid, skickar hon ett mejl, där hon säger att ”jag kommer stt bli sen, kan vi ta det en annan dag?”. Jag såg detta mejl först en timme senare, då jag fixade fika och förberedde bilder etc. Hon ringde alltså inte när hon märkte att hon inte skulle hinna, i stället ett mejl som hon inte vet när jag nås av. Är det i detta läge förståligt att jag tackade nej, då det är en ytterst dålig affär att sätta av 2 x 30 min arbetstid för att sälja EN bild för 450 kronor? Är hon villig att kompenser mig genom att köpa ytterligare en bild till samma rabatterade pris vid ett sådant besök? Jag fick aldrig något svar. |
Samma dag får jag samtal från en eventarrangör som behöver en bild från en stor gala för cirka tio månader sedan. Personen säger att det är en tidning som vill ha den och undrar ”om de kan FÅ den, så får frontface sitt namn bredvid…” |
Han ber mig hjälpa honom att undervisa honom på telefon hur detta skall gå till, vilket bara det är ett projekt, då han inte är speciellt hemma på att använda nödvändiga program. Jag frågar honom varför han inte lämnar in bilden till någon i staden som jobbar med sådant och får till svar att ”det kostar ju pengar”. |
||||||||||||||||||||||||
Peter A Ortvik Chefredaktör C.E.O. D.D.S. U.P.A. ortvik@frontface.se |
||||||||||||||||||||||||||
<<< Till Innehåll | ||||||||||||||||||||||||||