Foto  Peter Ortvik, Frontface.se.  Nikon D300

Reed Rockade Soft.

I veckan som gick och som du säkert redan sett av videoklippet på innehållssidan, hade  den amerikanske låtskrivaren och soft-
rockaren Dan Reed releaseparty på Göta Källare i Stockholm.

Som "förband presenterade han själv på den "gamle" Electric Boys-ikonen Conny Bloom.

Conny är och ser ut som en ärrad rock-kämpe och verkar gärna vilja framtona sig själv som en sådan.
hans framträdande var en intensiv gitarr och sångupplevelse av gamla goda E.B.-låtar och några egna solo-
spår, allt framfört på ett fräscht och intimt sätt, där Blooms gitarr-behandling får en fram-
stående position.
Den till synes timida akustiska gitarren gör uppror och får ett eget liv som spränger vallarna för vad man tror den skall kunna prestera.

Hoppas Conny Bloom får en chans till en ny platta, den vill vi höra och noga dissekera.

Dan Reed själv då?
det är tredje gången inom ett år vi upplever honom live i Sverige och precis som tidigare blir man inte besviken.
Hanslåtar har intressanta texter och man tröttnar inte varefter de rullar på.
Både hans egen sologitarrist och gästgurun Tommy Denander är skickliga och vältajmade, så när de kommer loss med gary Moore-liknande utsvävningar, glider man leende med på vågorn.
Denander skulle kunna ha en stor karriär om han satsade lite på sig själv rent stylemässigt.
han ser ut som han kom till scenen direkt från parkbänken men jäklar vilken drill & klang han plågar ut ur den stackars guran, det ger rysningar och ståpäls.

Problemet med Dan Reed är ett tveggat positivt problem.
Han är så bra live att hans plattor låter överproducerade och lite utslätade, så även det nya albumet "Coming up fpr air". Texterna går naturligt-vis fram lika bra men den lilla extra nerven infinner sig liksom inte under lyssningen, det är som om man filtrerat bort den i slutmixen.

Nästa platta vi ser fram mot från Dan Reed, borde bli en "Unplugg-ed" med många sköna dueller mellan Dan och Tommy Denander.