IÅsikterna i krönikan behöver  inte alltid   överenstämma med Frontface egen. <<<   Till Innehåll

Foto  Frontface.se  Nikon D300 , Illustration: Peter Ortvik, ur "Peters People tar en titt på Murphys Lag".

 
 
När jag var liten (< 160cm och/eller yngre än 12 år)
matades man med lobbyistiska budskap på mjölkpaketen, där budskapet naturligtvis var att om man inte drack sig fyrkantig på mjölk, så skulle man drabbas av allehanda bristsjukdomar och all annan världens tråkigheter.
Mina föräldrar svalde (!) naturligtvis detta och det var ett himla tjatande om att ”drick din mjölk, annars…”.

I samma anda gick det ut en stor kampanj med Socialstyrelsen som antydd budskapsavsändare. Den löd: ”Socialstyrelsen rekommenderar: Ät 6-8 brödskivor om dagen” (underförstått var även här: ”annars jävlar…”).
Utformningen av dessa bägge kampanjer lät oss alla tro att det fanns klara hälsorelaterade och snudd på medicinska skäl till kampanjerna, så i stort sett hela svenska folket sög i sig, bockade, neg och lydde överheten.

När krutröken skingrats så här i efterhand, står det ju klart att det naturligtvis var livsmedels-industrin, här i form av Mjölk-centralen/Arla och brödtillverkar-na, som gjorde allmän sanning av vad som egentligen var smarta reklamkampanjer.
Anledningen till denna ingress, är att jag upplever en renässans i förfarandet, denna gång från bankväsendet.
Om vi börjar med pensions/fond-sparandet. Du har säkert varit med om, att när du står framför bankkassören i din bank, tittar han/hon allvarligt på dig och väser myndigt:
”Du fondsparar väl? Annars är det hög tid att du ser om ditt hus redan idag…"

Du känner en klump i magen och en liten rännil av svett sipprar ned i nacken. ”Va? Är jag utanför? Har jag missat något viktigt?” Du ser dig själv som gammal, sittandes på en träbänk framför ett gammalt skjul, där skylten ”FATTIGHUS” hänger på sniskan ovanför den öppna dörren.
Eller så har du fått ett kvällssamtal från banken, där de förklarar att ”du glömt att placera dina pengar i deras fantastiska pensionsfonder, som skall trygga dina gyllene år”.
Till detta kommer naturligtvis bankernas enträgna broschrer som skickas ut tillsammans med beskedet om att du inte längre kan göra kontantuttag på ditt bankkontor utan måste åka runt halva staden för detta, samt att varje kontantuttag kommer att kosta dig i nivå med en affärslunch.

Även här har banken påfört dig reklam i form av formulering som en sanning. Efter att ha gått igenom vad som bjuds och vad man egentligen får på tallriken, är mitt eget val lätt:
”Känner du stanken från fonden i banken?"

Nästa post är det här med boende och lån. Det sekulär-religösa Mäklarsamfundets präster och predikanter har i flera år predikat lovsången om att ”äga sitt eget boende”. Både från mäklarna och från bankerna (som även de är fastighetsmäklare, snacka om att sitta på dubbla intressepositioner) beskrivs det hur bra låneförmåner man har när det är dags att ”köpa” en bostadsrätt eller borätt, som det egentligen är frågan om.

Man lovordar denna boendeform och jämför med hyresrätten, där man då ”kastar bort pengarna varje månad utan att få något för dem”. Ja, jag har hört exakt dessa ord, både från mäklare och från flera omvända församlingsmedlemmar, som nu lägger sin kollekt i bankernas lånehåv.

Men hur är det egentligen?
Om du har ett boendelån på 20 år, vad är det då du äger?
Vad är då skillnaden mot att bo i bostadsrätt?
Hur många kronor per månad betalar du i ränta på lånet, adderat till din månadskostnad, som ju egentligen är samma sak som hyra till hyresrätten, den går ju till samma sak, driften av din lägenhet. Och då har du inte räknat med de reparationer som dyker upp lika säkert som dina bilreparationer.

Så, om lånet löper på 20 år, kanske du skall räkna ut hur många pengar du betalar i ränta under den tiden, för det är ju pengar du bara kastar i sjön och sedan, retrospektivt, kolla hur mycket du fick betala i reparationsfonden, som gäller hela fastigheten där din borätt är en del. Om du därefter tar ett steg tillbaka och verkligen kollar vad du äger, inte bara att du har rätten att uppehålla dig i din borätt, så kanske du får en ny ”Aha-upplevelse”…eller så får du det inte. Det är inte resultatet jag är ute efter, det är reklamen för att få dig fast i själva tänket, som är angreppspunkten.

När det gäller att slå blå dunster i ögonen på presumtiva borättsköpare, skyr mäklare inga medel. En nära vän tittade på en lägenhet, där mäklaren, både verbalt och i snygg ritning, visade på ”hur enkelt” det var att om man vill göra om 1:an till en 2:a, genom att ”bara flytta köket tvärs över hallen”.
Att det inte fanns VVS, el, avlopp med fallhöjd till närliggande WC, det togs aldrig upp i diskussionen.

Så, då tror jag att vi knutit ihop säcken för den här gången.
Kom ihåg att det är bättre att ha myror i huvudet,
än myror i brallorna…
Tänk efter FÖRE.
”Because You´re worth it…”

Peter A Ortvik
Chefredaktör
C.E.O.
D.D.S.
U.P.A.
ortvik@frontface.se