Foto  Frontface.se  Nikon D300 och Nikon P6000.

Stress i form av onda ryggar och ned- stämdhet ökar generellt i samhället.
De flesta får under livets gång ett antal episoder av ont i ryggen. Frågan är om det går att undvika och om så är fallet, hur gör man?

Martin Fransson har varit verksam som kiropraktor sedan 1996. har har byggt på sin 5 åriga utbildning och kunskap med flera olika inriktningar. Alla med fokus på hur kan han bidra till att de som söker honom själva allt effektivare lär sig verktyg som får dem att uppnå önskade resultat och berikar deras vardag. Fokuset är på hur knoppen och övriga kroppen samverkar till en helhet som samverkar med hela vår livsmiljö.

Allt fler, även de som anser sig vara aktiva och hyfsat vältränade, upptäcker att de känner sig stela i nacke och axlar. Trötta ryggar efter en dag på jobbet med stillasittande, hör till vardagen för många. Vår kultur har blivit allt mer statiskt stillasittande över de senaste årtiondena.

Tiden vi sitter stilla framför datorer vägs sällan upp av den tid vi motionerar och rör på oss. Som en följd av denna obalans utvecklar allt fler diverse kroppsliga besvär. Först och främst är det i ryggen det brukar sätta sig. Varför är det så?
Vi kommer då till frågan; - Vad är det viktigaste ryggen gör?
Vad tror du själv

De flesta brukar svara att ”det är att bära upp kroppen”. Vilket helt riktigt är en viktig funktion ryggen har, att vara en kotpelare. Den ger oss även rörlighet och flexibilitet samtidigt som den bär upp oss. Båda dessa funktioner; stabilitet och mobilitet bidrar dock till ryggradens allra viktigaste funktion, som är att skydda ryggmärgen. Denna är hjärnas förlängning som gör att vår hjärna kan styra vår kropp genom den information som kommer från övriga kroppen. Störningar av detta informationsflöde mellan ”knopp och kropp” är det som leder till olika former av obalanser.

Den vanligaste är ont i ryggen, tillföljd av för hög spänning i musklerna runt ryggen.
Varför blir det på det sättet?
Allting vi utsätter kroppen för skall den även anpassa sig till på bästa sätt. Det är livets mest utmärkande drag, förmågan till anpassing. Det mest överordnade system som sköter det i våra kroppar är vårt nervsystem. När vårt nervsystem bedömmer det vi utsätts för som ”för mycket” blir vi reflexmässigt aktiverade att skydda oss, då först och främst hjärnan och ryggmärgen.

Sålunda skapas en förhöjd spänning kring dessa strukturer. Vi går in i det som kallas ”fight & flight”, om det är nödvändigt eller inte som följd av att vi inte hinner svara på alla e-mail som kommer eller ringa alla samtal som vi borde, är en annan fråga. Och inte minst hur lång tid behöver vi bära med oss denna aktivering.

Om allt står rätt till blir vi inte mer aktiverade än vad som behövs av en uppkommen situation och inom loppet av några minuter efter det tuffa samtalet eller liknande, så skall pulsen, andningen och muskelspännigen vara tillbaks till ett skönt viloläge. Precis som efter vi har sprungit för att hinna med bussen. Desto bättre kondition vi har, desto snabbare återhämtar vi oss.
För allt för många av oss händer inte detta. De går i stället omkring med en uppskruvad stressnivå som har blivit en del av vem de är, på så sätt att de oftast inte känner igen tecknen och varningssignalerna på att de är stressade. Denna målgrupp behöver extra kraftiga signaler för att inse att något inte står rätt till.

Det kan därför vara klokt att bli mer ”kroppsklok”. Att börja uppmärksamma kroppens signaler ännu bättre och sedan lära sig tyda och förstå dem.
Detta är den första artikeln i
en serie, där Martin Fransson vägleder dig hur du kan få ordning på smärttillstånd, obalanser och andra icke önskvärda tillstånd i din kropp; vilka kan ha en mängd olika orsaker som bakgrund.