               |
|
När vi fick ett mail från vår korrespondent Lena Jarborg som är baserad vid South Beach i Florida och hon berättade att hon och hennes 12-årige charmtroll till son, Kevin, var på väg över, var det klart att vi funderade på vad vi kunde låta Kevin och hans kompisar få testa. När vi väl träffade Lena, Kevin och morföräld-rarna Bodil och Göran över en matbit på Hoa-Hoa Dalhgrens nya krog på Södermalm i Stockholm,, var det Kevin som tog komman-dot och mer eller mindre styrde oss in på en test av Gröna Lunds färska attraktioner ute på Djurgården.
Vem vill (läs orkar) säga emot en trotsig tolvtaggare, så med hjälp av Grönans Pressavdelning, satte vi upp en plan. Kevin tog med sig sina tre vänner
Nadja, Linus och Alexander
och hela entouraget satte kurs mot Grönans entré. Med välfyllda åkband, kastade sig gänget över allt som rörde sig snabbare än ljudet…ja, i varje fall nästan.
Kevin hade dessutom tur och skicklighet att få med sig både lila groda och stora chokladförpackningar, så där var redan dagen räddad. Medan Lena, Bodil och Göran sippade på kalla öl och överfyllda hot-dogs, tog sig testtrion runt området och betade målmedvetet av åkandet i rask takt.
När det var dags att pusta ut och sammanställa intrycken, kom trion med rätt enhetliga åsikter. Kvalitetsmässigt håller Grönans åk-park sig väl i konkurrensen med USA´s motsvarigheter.
Däremot tycke de samstämmigt att åktiden generellt var i snålaste laget på de maskiner där det inte är en fast åkväg med fast tid. Efter en lång dag med många intryck, var sällskapet mer än mätta på både berg och dalar, svingande och roterande arnar och fria fall, så med trötta leenden på läpparna, gav alla det samstämmiga betyget 4 av fem Gröningar till Gröna Lund 2011. När ”ligan” försvann mot spårvagnarna, hörde vi Kevin lite diskret avsluta med följande till mor Lena:
”Mummy, can we come back here next year..?
Det säger väl det mesta.
|
|
|
|
|