|
Dags
för ett spontant resereportage igen. Den här gången sände vi vår testpilot
Nathalie till Egypten. Hon fick själv sköta kamera, när hennes kompis Maryam
inte försökte få med Nathalie på bilden. Här är hennes egen berättelse från
äventyret.
Hade fått i uppdrag att själv bestämma målet för
ett resereportage. Jag bestämde mig för Egypten och fick med mig
min väninna Maryam.
Resan börjad till Sharm el Sheikh, en turiststad som ligger vid Röda
Havet. Sharm el Sheikh tillhörde Israel från början men 1979 återtog
Egypten makten över ön.
Hotellet var både bra och charmigt, personalen var gästvänlig
och hjälpvillig. Redan första kvällen satt vi och planerade
en dagsresa till Kairo. Vi var inte här för bara sola och bada,
vi ville även känna vingslag av Egyptens välkända historia.
Vi startade tidigt på morgonen och bussresan tog hela sex timmar genom öknen,
längs Suezviken, upp till Kairo men det var värt besväret.
När vi väl var framme, välkomnade chauffören oss till
Afrika. Kairo ligger nämligen i Afrika.
Det första vi gjorde var
att följa upp den faraoniska historien på Egyptiska museet, där
de fantastiska skatterna från Tut-Ankh-Amons grav fanns. Det var fascinerande
att se alla mumier, smycken, guld och gamla skrifter innehållande symboler
i stället för text. Det kändes som att träda in i en
helt annan värld. Museet var gigantiskt, med flera våningar att
gå igenom.
Vi två var sista paret ut ur byggnaden, guiden såg lätt
förgrymmad ut. Resan fortsatte till de tre stora pyramiderna. De är
de enda strukturer av den antika världens sju underverk som ännu
finns kvar.
Det är en speciell känsla att se pyramiderna från nära
håll och att vidröra dem. Jag och Maryam bestämde oss för
att gå in i en av pyramiderna. Det var väldigt trångt och
mörkt, man får definitivt inte ha klaustrofobiska tendenser. Längst
inne i katakomber och kammare, tog vi fram våra kameror och plåtade ända
tills vi åter hörde guiden ropa att vi måste skynda oss tillbaka.
Största pyramiden är ca 700 meter hög och 1230 meter bred. Man
kunde inte låta bli att beundra varje sten. Det är svårt att
föreställa sig hur själva byggarbetet har gått till. |
|
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|