nr 1 2006
Sid 18b
fortsättning från sid 18a:

Efter ytterligare två dagar hängde vi på en safari- och snorklingutflykt. Vi inledde med en jeepfärd från Sharm el Sheikh till ravinen ”White Canyon”. En hel dag i öknen, svettigt…och sandigt, naturligtvis.
Vi vandrade in bland de mäktiga kalkstensklippor som är ett så karaktäristiskt inslag på Sinaihalvön. Målet för vandringen var oasen Ain Hudra, en av de få oaser som finns i Sinaiöknen. Där slog vi oss ned i ett beduintält och vilade ut en stund inför nästa äventyr: att rida kamel i karavan genom öknen, på sammat sätt som beduinerna gjort i alla tider.

Kameler är charmiga djur. Jag har sällan sett en kamel på så nära håll, så jag var lite skeptisk mot deras humör och något nervös inför ritten. Jag valde en vit kamel ur mängden för att den var så söt med sina stora ögon och långa ögonfransarna. Jag gissade att det var en hona och det stämde. Hon såg väldig feminin ut.

Efter kamelturen var det lunchdags och sedan åkte vi ut till kusten, till ett dyk- och snorklingsparadis som hette ”Blue Hole”. Långgrunt? Nja, det var 80 meter djupt bara några meter ut från stranden, så här gällde det att trampa vatten redan från start.

När jag hoppade ner i vattnet, märkte jag att det fanns ett helt samhälle i vattnet. En mängs olika fiskarter som simmade i separata grupper (hmmmm, segregation även här…). Det var fascinerande att se alla fiskar som simmade så nära mig att jag kunde vidröra dem. Jag hajade (!) till när jag upptäckte en stor svart fisk som simmade rakt mot mig utan att väja. Höger eller vänstertrafik? Ingen aning, så jag gjorde en tvär gir. Det kändes som att simma i ett exklusivt akvarium.

Efter snorklingen åkte vi  åter genom öknen tillbaka till vårt hotell. Det var en lärorik och väldigt spännande dag.
SE två sista dagarna ägnade vi oss åt sol, bad och mentala förberedelser för att orka komma tillbaka till den grå vardagen i Stockholm.
Kände för att stanna kvar och se mer av Egyptens hemligheter. Tyvärr ville inte Frontface bidra med ytterligare medel till sådana exklusiva utsvävningar. Snåljåpar!

Jag kan varmt rekommendera alla som är intresserade av spännande kulturer och lagom äventyrliga utflykter att besöka Egypten. Glöm inte att ta med extra minneskort och batteriladdare till kameran. Klick.

Kairo kan visa upp många ansikten.
Här en bild från pelikan-
ernas
eget
strand-
café:
Trafiken är
det största problemet i Kairo.
Är det någon_
stans det
skulle vara
berättigat med trängselskatt,
så är det här.
Eller, som taxi-
chauffören sade:"Cairo´s
trafic is Hell
on Earth".
Egyptiska muséet.

Här inne drömde vi oss bort från dag- ens stress och jakt. För en stund åter- vände vi till det forntida Egyptens alla skatter.


Det gäller att ha bekväma skor om man skall klara en
heldagsutflykt med museibesök och långa promenader.

Vår guide var en levande inkarnation av den salige Freddie
Mercury, som synes av bilden bredvid.
Största skill-
naden:
Vår guide var galen i tjejer.

 
En klassisk vy. Pyramiden, alltså. Den gåtfulla Sfinxen i förgrunden.